Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig

Tårarna slutar inte rinna. Varför var det just dig jag skulle bli kär i? Du är den fulaste pojken jag nånsin haft min tunga i, du är alltid opålitlig, myttare, heartbreaker o.s.v.
"vi ses, asså, om du vill..." var dom orden du sa när vi skildes åt i lördags, varför håller du aldrig vad du säger? Varför ska det behöva gå så långt att jag drömmer om att jag får ett "hej" i min smsinkorg och kort därefter vaknar i glädjetårar? Hur kommer det sig att jag gråter just nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0