Anonymus

Egentligen kommer jag inte ihåg vad du sa, möjligtvis på grund av chocken av att höra din röst; vi hade trots allt inte sagt ett ord till varandra sedan alla hjärtans dag, men också för att jag var så innerligt dum att jag lite tidigare hade halsat vodka direkt ur flaskan. Om jag inte minns helt fel så frågade du vad jag hade för mig, jag svamlade fram ett par ord innan samtalet avslutades och jag gick iväg och förträngde det hela genom att kyssa någon annans läppar.

Lite senare fick jag ett sms där det stod "Vill du ses imorgon?<3", mitt svar blev kort och gott ett enkelt nej. Han får tolka det som han vill, tänkte jag. "Nej" som i "aldrig mer ditt svin", eller "nej" som i "jag har andra planer imorgon".

Jag fick inget svar på det smset... jag vill nog inte ha något svar heller. Jag vill bara ha dig bort från mig, utan att du ska träffa någon annan eller ens sluta tänka på mig, och det illa kvickt. För varje gång jag hör din röst är det som att falla på nytt.

Är den här besattheten ens normal?!