Anonymus

Nu är det jag som övertagit kontrollen. Även fast jag fortfarande får fjärilar när du skriver till mig på facebookchatten och frågar om jag vill ses så har jag lärt mig att kontrollera mig. Jag gillade ditt foto och när du skrev "vart kom du ifrån?" så låtsades jag vara oberörd och ifrågasatte nonchalant vad du menade med att jag hade försvunnit. Jag tror du innerst inne vet hur knäsvag jag är för dig, jag tror det märks på ett eller annat sätt... när jag ibland smyger in ett hjärta eller lägger undermedvetna komplimanger. Sånt är himla svårt att dölja. Men jag är glad att jag i alla fall lyckats minska det antal gånger jag tänker på dig om dagen med hälften. Jag kommer nog aldrig över dig, men jag har lärt mig att leva med det. Besattheten är inte lika brutal och jag är stolt över mig själv som fått det att ske.